Upphandling av flygtrafiktjänst ger kvalitet och effektivitet

Sedan 2010 har flygplatsinnehavare möjlighet att själva utföra lokal flygtrafiktjänst eller välja att upphandla flygtrafiktjänsterna.

För närvarande finns det två aktörer på den svenska marknaden för lokala flygtrafiktjänster. Det statliga Luftfartsverket och ACR Aviation Capacity Resources AB (ACR). ACR uppfyller, precis som Luftfartsverket, alla de krav som ställs på marknadens aktörer.

Avregleringen av marknaden för lokal flygtrafiktjänst har inneburit att kostnaderna har kunnat sänkas med 20 till 30 procent för de flygplatser som upphandlat tjänsterna. Föreningen Svenska Regionala Flygplatser (SRF) har redovisat att man anser att kostnaden för flygtrafiktjänst har sänkts med 15 till 30 procent. Transportstyrelsen har angett att kostnaderna för de flygplatser som upphandlat flygtrafiktjänster har sänkts med i genomsnitt 17 procent, jämfört med året innan, oaktat vilken leverantör som valts.

Det är entydigt så att flygplatser som efter upphandling har bytt leverantör har sänkt sina kostnader. Men det är dessutom sannolikt också så att även flygplatser som genomfört en upphandling av flygtrafiktjänster, men valt att inte byta leverantör, har fått lägre kostnader på grund av den nya konkurrensen. Redan att nya aktörer kan konkurrera på marknaden tvingar den tidigare monopolaktören Luftfartsverket att anpassa prisnivån.

Den marknad för flygtrafiktjänster som konkurrensutsatts enligt Luftfartslagen uppskattas till 900 miljoner kronor per år. Det innebär, enligt ACR bedömning som baseras på våra egna exempel, en samlad effektiviseringspotential på 200 till 300 miljoner kronor årligen.

Att lokal flygtrafiktjänst kan upphandlas innebär också att sänkta kostnader kan komma flygbolag och flygresenärer till del, eftersom cirka en femtedel av biljettpriset idag utgörs av en routeavgifter och flygplatsavgifter.

Flygtrafiktjänster kräver kvalitet och säkerhetskraven är absoluta. Det är därför bra, men alls inte förvånande, att Transportstyrelsen uppenbarligen inte har ansett att det finns några flygsäkerhetsrisker med avregleringen.

Utbildningskraven för flygledare är reglerade av EU och nationellt. Transportstyrelsen kvalitetscertifierar marknadens aktörer och utövar tillsyn. En aktörs tillstånd kan vid brister dras tillbaka av Transportstyrelsen. Det finns således inget utrymme för någon på marknaden verksam aktör att konkurrera genom sänkta kvalitetskrav.

Flygtrafiktjänst är personal- och utbildningsintensiv, vilket krävs för att säkra högsta kvalitet och säkerhet. ACR är en attraktiv arbetsgivare och vi vill behålla våra erfarna och välutbildade flygledare under lång tid. Om marknaden återregleras och utrymmet för upphandling minskar, så kommer priset på flygtrafiktjänst att öka, men också antalet möjliga arbetsgivare för svenska flygledare att minska.

Regionala flygplatser

De regionala flygplatserna fyller en central funktion för Sveriges näringsliv. Genom flyget kan företag, människor och produkter från Sveriges alla delar snabbt nå den nationella, europeiska och internationella marknaden. Flyget kompenserar för geografiska avstånd och gör det möjligt för näringslivet att verka över hela vårt land.

De regionala flygplatserna ger också människor möjlighet att nå världen utan att först resa med bil eller tåg till någon av landets större flygplatser.

Sveriges regionala flygplatser är under stark ekonomisk press. Enligt SRF är det endast en regional flygplats som klarar att bära sina egna kostnader. De regionala flygplatserna i övrigt är idag beroende av att det omgivande samhället – kommuner och näringsliv – skjuter till resurser, för att de skall överleva. Därmed ställs flygplatsernas behov emot behoven i övrig offentligt finansierad verksamhet.

Flygtrafikledning svarar för upp till 50 procent av en mindre flygplats kostnader. Konkurrensen på marknaden för flygtrafiktjänst är därigenom central för de regionala flygplatsernas möjlighet att minska kostnaderna och därmed deras framtid. Skulle marknaden för flygtrafikledning återregleras skulle kostnaderna öka med ca 250 miljoner kronor, jämfört med om tjänsten kunde upphandlas.

Vad en återreglering skulle innebära för enskilda flygplatser kan förstås genom att se vilka belopp som flygplatserna sparat genom att dra nytta av konkurrensupphandling sedan marknaden öppnades, 2010. Det säger sig självt att en återreglering skulle vara mycket svår för de regionala flygplatserna att bära.

Varje ny eller ökad kostnad faller därför ut som krav på större ekonomiska driftsbidrag från kommuner och lokalt näringsliv för att flygplatsnedläggningar skall kunna undvikas. Kostnaden som en återreglering av lokal flygtrafiktjänst skulle medföra skulle därför komma att bäras av kommuner och landsting.

Konsekvenser av återreglering

ACR svarar sedan mars 2011 för flygtrafiktjänsten på Stockholm-Västerås Flygplats, Örebro Flygplats och Växjö-Småland Airport. I januari 2012 tog ACR över flygtrafiktjänsten på Trollhättan-Vänersborgs Flygplats.

I januari 2014 tog ACR över lokal flygtrafiktjänst på Kalmar Öland Airport, Jönköping Airport, Norrköping flygplats, Karlstad Airport och Skellefteå Airport. Totalt har ACR idag kontrakt med nio av landets flygplatser.

För att nå effektivitet och sänkta kostnader för landets flygplatser krävs att leverantören av lokal flygtrafiktjänst drar nytta av skalfördelar. Ju större antal flygplatser som undandras möjligheten att konkurrensupphandla flygtrafiktjänster, desto mindre effektivt kommer tjänsten att kunna levereras och desto mindre kommer kostnaderna för flygplatserna att kunna minska.

Skulle – som riksdagens tillkännagivande till regeringen säger – Swedavias flygplatser, flygplatser inom samfällda terminalområden, de militära flygplatserna, samt flygplatser som Försvarsmakten har stort behov av, komma att undandras från möjligheten att upphandla lokal flygtrafiktjänst i konkurrens, så innebär det att i princip hela marknaden för lokal flygtrafiktjänst i Sverige skulle falla bort.

  • Undantas Swedavias flygplatser, så bortfaller Arlanda, Bromma, Luleå, Östersund, Ronneby, Landvetter, Sturup, Umeå, Visby och Kiruna flygplatser. Flera av Swedavias flygplatser ligger inom samfällda terminalområden.
  • Undantas Försvarsmaktens flygplatser utanför samfällda terminalområden, så bortfaller dessutom Luleå, Ronneby (som undantas från möjligheten att upphandla flygtrafiktjänst redan genom att de är Swedavia), Vidsel och Karlsborg flygplatser. Luleås och Ronnebys konkurrensförutsättningar för civil luftfart försvagas därmed.
  • Ska Luftfartsverket ha uppdraget att bedriva flygtrafikledning i de fyra samfällda terminalområdena – där 75 procent av alla starter och landningar sker – så bortfaller därtill flygplatserna i Västerås, Uppsala, Säve, Trollhättan, Såtenäs, Ängelholm, Kristianstad, Halmstad, Ljungbyhed, Linköpings två flygplatser, Skavsta och Norrköping.

 Marknaden för flygtrafiktjänster

Det går att beskriva storleken på marknaden för lokal flygtrafiktjänst på olika sätt. Ett är att se till antalet flygplatser som har möjlighet att upphandla flygtrafiktjänst, ett annat att se till antalet starter och landningar som sker på de flygplatser som kan upphandla flygtrafiktjänster. Ytterligare ett sätt är att se till antalet flygledare som arbetar på sådana flygplatser.

Skulle flygplatserna i Swedavias regi, flygplatser inom de fyra samfällda inflygningszonerna och de militära flygplatserna undandras möjligheten att upphandla lokal flygtrafiktjänst, så betyder det att ca 70 procent av marknaden, eller ca 350 av totalt 400 flygledare som idag är verksamma på den konkurrensutsatta delen av marknaden, överförs till Luftfartsverkets monopol.

Undandras flygplatser i Swedavias regi, flygplatser inom samfällda terminalområden och militära flygplatser från konkurrens på det lokala flygtrafiktjänsteområdet så motsvarar det tre fjärdedelar av marknaden.

De av riksdagen föreslagna begränsningarna av flygplatsers möjlighet till konkurrensupphandling av lokal flygtrafiktjänst innebär sammantaget att flygplatser som svarar för 96 procent av den totala flygtrafiken i Sverige undandras från upphandling av flygtrafiktjänst.

Riksdagens tillkännagivande är därtill oklart vad gäller innebörden av formuleringen ”flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av”. Tillkännagivandet klargör inte vad som avses med detta.

Inte heller begreppet samfällda terminalområden definieras i riksdagens tillkännagivande, varför det är svårt för ACR att entydigt förhålla sig till innebörden.

Från Örebro flygplats utgår både MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) internationella hjälpsändningar och mycket av Försvarsmaktens transporter till insatser internationellt. Örebro är varken en Swedavia-flygplats, en flygplats inom samfällt terminalområde, eller en militär flygplats, men det är en flygplats Försvarsmakten använder sig mycket av.

Undantas flygplatser som Försvarsmakten har stort behov av så riskerar – om saken inte klargörs – även Örebro flygplats att undandras möjligheten till låga kostnader för lokal flygtrafiktjänst.

Överlevnadsförmåga för befintliga aktörer?

De aktörer som för närvarande finns på den svenska marknaden är Luftfartsverket och ACR. Vid en återreglering i enlighet med riksdagens beslut skulle 96 procent av den totala flygtrafiken i Sverige undandras från upphandling av flygtrafiktjänst. Om den konkurrensutsatta delen av den svenska marknaden endast skulle utgöras av några enstaka procent av flygtrafiken bedömer vi att underlaget för ACR och möjligheten för oss att verka effektivt skulle bli för liten. Det skulle innebära stora svårigheter för ACR och dessutom nya förutsättningar för bolagets ägare.

ACR skulle med stor sannolikhet tvingas avveckla sin svenska etablering. Det är faktorer som är så allvarliga att de skulle äventyra bolagets existens.

Den enda kvarvarande aktören på den svenska marknaden efter en sådan återreglering skulle därmed bli Luftfartsverket.

ACR är ett stabilt företag med god ekonomi, som idag har förutsättningar att konkurrera på den internationella marknaden. Dessa förutsättningar skulle ändras i och med att ACR vid en återreglering inte längre skulle ha någon hemmamarknad. Vi bedömer att det nära nog är uteslutet att nya aktörer kan intressera sig för den svenska marknaden om den återregleras enligt riksdagens tillkännagivande.

För en fullt fungerande marknad för lokal flygtrafiktjänst och därmed lägre priser för svenska flygplatser är det viktigt, dels att marknaden förblir öppen för konkurrens, dels att nya aktörer har marknadstillträde. Men en central aspekt är också att Luftfartsverket inte kan använda vinster från den icke konkurrensutsatta delen av sin verksamhet för att underprissätta tjänster på den konkurrensutsatta marknaden för lokal flygtrafiktjänst, i syfte att på det viset konkurrera ut eventuella utmanare.

En eventuell fortsatt process mot en återreglering?

Sverige har idag har en väl fungerande marknad för tillhandahållande av säkra och kvalitativa flygtrafiktjänster, som bidrar till minskade kostnader för de flygplatser som kan upphandla flygtrafiktjänster.

Skulle marknaden återregleras så skulle frågan om skadeståndsskyldighet uppkomma, samtidigt som kostnaderna för flygtrafiktjänster skulle öka. För ekonomiskt pressade flygplatser skulle det i många fall kunna innebära att flygplatserna får allvarliga ekonomiska problem, om inte nya pengar tillfördes av kommuner och lokalt näringsliv.

ACR är idag ett konkurrenskraftigt företag med god ekonomi och kompetent personal. Vi uppfyller samtliga krav som myndigheterna ställer. Vår vilja är att kunna konkurrera på den internationella marknaden. För att lyckas på den internationella marknaden krävs att vi kan visa att vi har erfarenhet av att leverera flygtrafiktjänster på ett säkert och kvalitativt sätt. För det är vår hemmamarknad avgörande. Om vår hemmamarknad försvinner så försvårar det även våra möjligheter att delta på den internationella marknaden.

Flera länder i Europa väljer att avreglera marknaden för lokal flygtrafiktjänst. Danmark, England, Tyskland och Spanien har redan en avreglerad marknad och Holland, Norge, Schweiz och Finland planerar för att avreglera marknaden. Väljer Sverige att återreglera i enligt med riksdagens beslut skulle i så fall Sverige bli det första landet i Europa att återreglera marknaden och därmed återskapa ett monopol.

Fram till idag har den svenska marknaden för lokal flygtrafiktjänst främst sett två aktörer, Luftfartsverket och ACR. Redan denna konkurrenssituation har resulterat i avsevärt sänkta priser för kunderna, de regionala flygplatserna.

Eftersom flera länder i Europa redan har avreglerat marknaden, eller planerar att avreglera marknaden för flygtrafiktjänster, är det med nuvarande marknadsreglering sannolikt att aktörer från sådana länder skulle vilja etablera sig i Sverige. Detta skulle ge en ytterligare ökning av konkurrenstrycket och möjlig sänkning av priserna för lokala flygtrafiktjänster.

ACR välkomnar fler aktörer och ytterligare konkurrens. På samma sätt söker sig nämligen både ACR och Luftfartsverket ut på exportmarknaden, med den svenska hemmamarknaden för lokala flygtrafiktjänster som grund.

Sannolikheten för att utländska företag skall etablera sig i Sverige och bidra till ett ökat konkurrenstryck minskar redan på grund av signalerna om återreglering av marknaden, eftersom dessa kraftigt ökar risktagandet för företag som deltar i regionala flygplatsers upphandling av lokala flygtrafiktjänster. Intresset för utländska aktörer att verka i Sverige skulle upphöra helt vid en återreglering av marknaden.

Swedavia – som vi tidigare uppfattat hade avsett att upphandla flygtrafiktjänster under 2014 – har på grund av den osäkerhet som skapats av riksdagens tillkännagivande valt att skjuta upphandlingen på framtiden. Så vitt vi förstår har osäkerheten också fört med sig att engelska NATS, som redan hade etablerat en juridisk enhet i Sverige, ändå valt att inte gå in på den svenska marknaden. Riksdagens tillgivande stänger ute all internationell konkurrens på lokal flygtrafiktjänst.

Potentiella effekter på de transportpolitiska målen

De svenska flygplatserna och framförallt de regionala flygplatserna fyller en central funktion för att bidra till att de transportpolitiska målen om tillgänglighet, säkerhet, miljö och hälsa nås. Genom flygplatser över hela landet kan företag, människor och produkter från Sveriges alla delar snabbt nå den nationella, europeiska och internationella marknaden genom flyg. Flyget kompenserar därmed för geografiska avstånd och gör det möjligt för näringslivet att verka över hela vårt land, och för privatpersoner att snabbt resa till och från olika orter.

Mot bakgrund av att dagens konkurrensutsatta marknad inneburit sänkta kostnader för lokala flygtrafiktjänster för landets flygplatser torde en återreglering innebära att kostnaderna för flygplatserna ökar. Om inte kommuner och lokalt näringsliv då skjuter till substantiella belopp så riskerar det att leda till att flygplatser stängs på grund av dålig ekonomi, vilket skulle försämra tillgängligheten för näringsliv och privatpersoner, samtidigt som utvecklingskraften och konkurrenskraften för regioner och näringsliv skulle minska.

Dessutom riskerar det att påverka resmöjligheterna mellan regioner inom Sverige. Om flera flygplatser tvingas stänga flyttas resenärerna över till andra transportslag. För transporter inom landet blir det naturliga alternativa trafikslaget då järnväg. Men järnvägen kan inte erbjuda samma tidseffektiva transporter som flyget mellan exempelvis Halmstad och Skellefteå.

Flyget är ett mycket säkert transportslag. Om företag och privatpersoner tvingas flytta över sina långväga resor till vägtrafik riskerar det att öka risken för skador i trafiken.

Sammanfattning

Sverige har idag har en väl fungerande marknad för tillhandahållande av säkra och kvalitativa flygtrafiktjänster, som bidrar till minskade kostnader för de flygplatser som upphandlar lokala flygtrafiktjänster.

Den gemensamma konsekvensen för de flygplatser som omfattas av riksdagens tillkännagivande är att de skulle fråntas möjligheten att sänka sina kostnader för lokal flygtrafiktjänst på grund av den återreglering som tillkännagivandets formulering beskriver.

Kostnaden för flygplatserna skulle komma att öka och behovet av driftsbidrag finansierade av kommuner och lokalt näringsliv skulle också komma att öka, utan att någon kvalitetshöjning alls av flygtrafiktjänster åstadkoms.

Men indirekt riskerar denna återreglering av marknaden för lokala flygtrafiktjänster att få än större genomslag, när privata aktörers marknad drastiskt begränsas och konkurrensen försvinner. ACR och i framtiden också andra aktörers möjlighet att verka effektivt på en marknad som utgörs av bara enstaka procent av flygtrafiken är begränsad.

Det skulle innebära stora svårigheter för ACR och dessutom nya förutsättningar för bolagets ägare. Det är faktorer som är så allvarliga att de skulle äventyra bolagets existens.

Utan upphandling i konkurrens bortfaller kostnadstrycket på Luftfartsverket, vilket med stor sannolikhet kommer innebära kraftigt ökade kostnader för regionala flygplatsers lokala flygtrafiktjänst. En kostnadsökning som de inte längre kan undvika genom att låta upphandla tjänsten.

Utan en svensk hemmamarknad minskar också privata aktörers möjlighet att kunna konkurrera och sälja flygtrafiktjänster på exportmarknaden. Också Luftfartsverket vill vara en konkurrenskraftig aktör på den internationella marknaden. Både ACR och Luftfartsverket är således anhängare av upphandling av flygtrafiktjänster i andra länder. Men vår konkurrenskraft internationellt måste ha sin grund i en öppen och konkurrensutsatt svensk hemmamarknad.

Om marknaden skulle återregleras skulle det skapa osäkerhet för flygledare på de flygplatser som valt att upphandla sina flygtrafiktjänster. Dessa har valt att arbeta för ACR och levererar flygtrafiktjänst av hög kvalitet.

ACR är en efterfrågad aktör på den svenska marknaden. Vi levererar en kvalitativ och säker tjänst. De flygplatser som upphandlat lokal flygtrafiktjänst har tack vare vår närvaro på marknaden kunnat sänka sina kostnader betydligt. Vid en återreglering skulle ACR affärsförutsättningar att verka på den svenska marknaden försvinna och Luftfartsverkets monopol återinföras med ökade kostnader som följd för landets regionala flygplatser. Detta samtidigt som dessa flygplatsers ekonomiska förutsättningar är på väg att försämras i och med att det statliga luftfartsstödet minskar.

 
NyhetLars Rodvaldr